måndag 11 november 2013

Början på resan mot ett klifritt liv

Hej!
Det här är mitt första blogginlägg någonsin. Trodde aldrig att jag skulle börja blogga, speciellt inte om ämnet eksem och kortisonberoende. Varför börjar jag nu då?
Igår gick det upp ett ljus för mig, något som jag gärna vill sprida och dela med mig av till andra med atopiskt eksem.

Efter att ha plågats av atopiska eksem till och från i 27 år beslutade jag mig för att bara hålla mig till ekologiska produkter, båda i hemmet och på kroppen. Samtidigt slutade jag med kortisonkrämer helt och hållet. När jag ändå var i farten började dricka gröna smoothies på mornarna, minskade på kaffedrickandet, alkohol och mejeriprodukter. Nu var det bara att vänta på den där problemfria och strålande huden... men oj så fel jag hade. Istället började ansiktet blossa upp, hela överkroppen täcktes av röd, kliande och förtjockad hud. Inte nog med det började jag svettas och frysa om vartannat. Det blev svårt att sova på nätterna för att det kliade så mycket och av de fruktansvärda svettningarna (som luktar hemskt illa). På morgonen vaknade jag upp snustorr och svullen runt ögonen. Det började bli jobbigt att gå till jobbet och umgås bland andra än min närmsta familj och vänner.

Hur kommer det sig att jag blev så dålig när jag gjorde allt "rätt"? Jag försökte hitta information på nätet på svenska utan att lyckas. Efter att ha letat runt ett tag skrev jag in orden "healing eczema"  och "cortisone withdrawal symptoms". Det ledde mig till den här sidan.
En fantastisk och skrämmande historia om Jake, skriven av hans flickvän, och hans kamp mot en eksem- och kortisonfri hud. Det tog honom två år att läka ihop. Två år av extrema psykiska och fysiska påfrestningar och ett enormt tålamod. Huden blev först värre- rödare, torrare, hårdare, varig och känsligare för att sedan långsamt bli bättre och bättre. Genom hans sida hittade jag till slut ITSAN- International Topical Steroid Addiction Network.
Det var först då jag förstod vad jag och mååånga andra går igenom, en kortisonavgiftning. Jag läste om person efter person som gått igenom månader till flera år av helvete för att sedan bli helt fria från eksem och giftiga krämer. Tillståndet kallas ofta Red Skin Syndrome (Topical Steroid Addiction, Steroid Induced Eczema, Topical Steroid Dependence är andra ord). Det var en otrolig tröst att höra att jag inte var ensam och att det finns ett ljus på andra sidan. 

Under hela min uppväxt har jag träffat olika hudläkare, den ena mer osympatisk än den andra. De har präntat in i huvudet att det enda som funkar är kortison och att jag får lära mig att leva med min kroniska sjukdom. Efter varje besök har jag alltid gått därifrån med en känsla av uppgivenhet och ett långt recept med mjukgörande och kortisonkrämer i olika styrkor. Tanken att slippa allt vad eksem innebär känns helt otrolig! Det kommer inte vara lätt och jag kommer säkert vilja ge upp några gånger... Men nu är jag på väg, resan mot ett klifritt liv startar nu!


2 kommentarer:

  1. hej! jag har läst din blogg,känner verkligen med dig. känns som allt du skrev passade in på mig och mitt förbannade eksem liv. jag kämpar med att få bort kliabegäret ut skallen lr pilla bort det torra. vi får hoppas på att vi kommer på något bra snart. antar att du testar calium bad. annars funkar det i perioder. stor kram tack för att du visade att jag inte är ensam.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Kul att du har hittat hit! Du är verkligen inte ensam! Vi är många, allt för många som lider av det här. Använder du fortfarande kortison?
      Gå gärna in på www.itsan.org om du inte redan gjort det.
      Jag skrev precis ett långt inlägg om ett annat intressant samband med huden och livet.
      Har faktiskt inte testat calium bad, tar långa duschar istället.

      Radera