Sista inlägget // Last post

Nu kommer det avlutade inlägget på den här bloggen. Anledningen att det tagit så lång tid är många. Främst kom livet emellan. Jag har nu en dotter på snart 2 år som tagit mycket fokus. Sen var jag länge rädd för ett bakslag om jag skulle skriva att allt var bra. Det är också jobbigt att gå tillbaka och se bilder och tidigare inlägg. Sen skäms jag faktiskt. Skäms över att jag inte gjort mer i kampen för att förhindra att fler råkar ut för detta helvete.

När jag startade bloggen hittade jag inte en enda svensk som gick igenom TSW. Efter några månader upptäckte jag en och annan svensk som bloggade eller hörde av sig via bloggen som precis var i början av sin resa. Nu har det fullkomligt exploderat. Det är ju positivt att fler blir medvetna om TSW och RSS, men det är förjävligt hur vanligt det blivit och hur många som mår dåligt av att bli felbehandlade och misstrodda av vården.

Det här är dock inget ledsamt inlägg. Jag vill ge er som kämpar med er hud hopp. Hopp om att livet kommer bli bättre, så mycket bättre. Men om ni fortfarande använder kortison, protopic eller vilket läkemedel nu din

läkare vill att du ska vara labbråtta till, tänk till. Läs på om TSW (topical steroid withdrawal) och RSS (Red skin syndrome). Besök forumet itsan.org. Det finns nu tusentals bloggar om detta och flera hundra tusen (miljoner?) som går och har gått igenom den här skiten. Allt p.g.a. att läkare ordinerat dessa läkemedel alldeles för ofta och för lättvindigt. För att de varken har kunskap om eller bryr sig om vad som händer på insidan av din kropp. Nu rekommenderar dem till och med cellgifter i vissa fall! Det är så sjukt att jag knappt orkar ta in det. Vi ska alltså döda våra celler och bryta ner vårt immunförsvar för läka huden? Nej.

Jag slutade med kortison och protopic för ganska exakt 5 år sedan. Som ni kan läsa tidigare i bloggen var det ett helvete under en lång tid. Hela mitt liv har jag kämpat med min hud och trott att jag höll den i schack med att smörja den, vilket inte kunde vara mer fel.
Idag behöver jag inte smörja mig alls. Jag har inga eksem kvar och tänker väldigt lite på min hud. Det händer att jag använder lite mandelolja på kroppen eller annan olja till ansiktet. I somras använde jag solskydd i ansiktet men behövde inget annat solskydd resten av sommaren (höll mig i skuggan mitt på dagen). Min hud har aldrig mått så bra.

Faktum är att jag känner mig väldigt tacksam att jag gick igenom det här. Det har öppnat upp en helt ny värld för mig där lärt mig att ifrågasätta normer och sökt mig till allt mer alternativa och naturliga medel och kost. När jag fick barn började jag än mer att undvika alla typer av kemikalier, plast, läkemedel och läste noga på om vaccin och sjukdomar. Mitt främsta råd är, har ni en dålig magkänsla om något, läs på. Läs allt ni kommer över om ämnet och ta ett medvetet val. Det är lätt att bli indoktrinerad och tro att myndigheter bara vill oss väl. Läkemedelsbranschen är en av de mäktigaste krafterna som finns med otroligt mycket pengar och makt i bagaget. Det har dykt upp i media vid flera tillfällen att svenska läkare får bonusar, utbildningar och mutresor etc. av läkemedelsbolag. En stor del forskning sponsras även av läkemedelsbolagen, hur reliabelt känns det?

Jag vill avsluta med att säga hur glad jag är över er som hört av sig till mig via bloggen. Det ger mig en känsla av att behovet fortfarande finns att uppmärksamma detta. Att just du hittat hit kan leda till att du tar ett beslut som kommer gynna din hälsa för resten av livet. Jag svarar fortfarande på kommentarer och meddelanden, även fast bloggen inte kommer vara aktiv längre. Jag tipsar gärna om facebookgrupper som kan stötta er på resan mot ett kortisonfritt liv, ett liv utan kli.

TACK för all pepp, stöd och feedback! Ni är riktiga krigare <3